Adnama

ikväll är en kväll då jag skulle vilja bli kär, jag sitter hemma. det spelar ingen roll, för i Göteborg finns ingen jag vill ha (men vi ger det en chans imorgon ändå, en till chans en till chans, nu kanske?)

I can remember standing by the wall and the guns shot above our heads and we kissed as though nothing could fall

"Jag lovar dig, det finns ingen ändlös sorg. Om det hade funnits det hade jag legat i min säng med skärsår i mina armar, heroin insprutat i min kropp och sömnpiller min mun vid det här laget."

Månader har gått och allt känns allt längre och längre bort samtidigt som vi kommer närmare varandra fast på ett djupare plan.
Du frågar mig vad fan i helvete jag ser i dig
och jag kan inte komma på något annat svar än att jag ser väldigt mycket i dig.

Alla andra var på den häftigaste festen medan jag var på en annan fest där jag satt i en säng och krossade ett (ditt) hjärta, fan.

jag har ett foto på din hand på mitt knä jag minns känslan så väl, din  hand var varm på mitt knä

1. jag
har
ingen
ork
till
nånting

alltså orkar inte nåt av allting!
beror väl egentligen mest på att jag gick upp innan halv sju imorse (har inte gått upp så tidigt sen i våras) men det är bättre att gå till spårvagnen tillsammans tidigt än ensam senare.




2. jag förstör alla andra, vill ha allting men ingenting och sen har jag mage till att bli besviken. trots att vi inte ens känner varandra.

eller... jo... KAN NÅN BLI KÄR I MIG SÅ KAN JAG BLI KÄR TILLBAKS? VI KAN BADA I MITT BADKAR (SE BILD NEDAN)

Vår minsta gemensamma nämnare: 6