Jag finner tillfredsställelse i att bryta av mina kluvna hårtoppar. Duschar två gånger, luktar fortfarande annan människa och farfar har fått Amyotrofisk lateralskleros.

Vår frustration brukade visa sig i boxningsmatcher, på skoj förstås, ibland gick det kanske lite för långt. Som när du slog mig i magen så att jag tappade andan eller när vi fightades med en trasig sopkvast och blodet fläckade ner ert golv. Jag lyckades aldrig slå tillbaka riktigt lika hårt. Du kommer alltid vinna över mig, och jag vill inte bråka mer. Jag vill inte bråka mer.

Andas in det är inte värt det
Andas ut det är inte värt det
Andas in det är inte värt det
Andas ut det är inte värt det

upprepa tills du återfått normal andhämtning igen

In the absence of your love
And in the absence of human touch
I have decided;  I’m throwing my arms around Paris