Dec 24
Om förra året var året av nya grejer och olycklig kärlek var väl det här året lika med året av flyktiga förälskelser och tvivel. Jag nostalgitrippar genom sms-inkorgen.
Det stör mig att det jag minns är chanserna jag inte tog, tystnaden mellan frågorna, sluten på det som var något och tiden efter det som aldrig riktigt började. När det jag egentligen vill minnas är
gluggen mellan framtänderna
Ebba och Didrik-rundturer
att bara kyssas (med snyggaste killen i stan)
hur glad jag var den där morgonen
sommaren
min höga telefonräkning från november
det som finns memorerat under mina fingertoppar (födelesemärkena, lockarna, axlarna m.m.)
och att det kändes som mer än en flyktig förälskelse
känner precis likadant.
minns det som inte är värt att minnas och det håller kvar en på samma nivå som då
så sorgligt och vackert.
vet du att ibland tänker jag att jag lever i en håkanlåt när nätterna är långa och huvudet imploderar och det enda som finns när jag sluter ögonen är hur hans mun ser ut när han dansar och hur hans höftben kändes under mina händer.
känner du någonsin så?
Gott nytt år, älskade du.
så jävla vackert